Historia och pjäser vi spelat

Från Emterviksamatorernas wiki
Hoppa till: navigering, sök

Östra Ämtervik, en socken i Fryksdalen, är präglat av sitt kulturella förflutna.

Det var här som Selma Lagerlöf växte upp, det var här hon hämtade många av förebilderna till sina berättelser. Det var här hon bodde efter det att hon köpt tillbaka sitt föräldrahem Mårbacka.

Varje sommar, i augusti, arrangeras en fest, Lagerlöfsfesten, till minne av Selma Lagerlöf far, löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf.

Han medverkade till att anlägga en brunn i Södra Ås, där folk skulle dricka brunn och bada i gyttja.

Anläggningen döptes till Ås Brunn och ägs numera av hembygdsföreningen och är socknens hembygdsgård.

När Erik Gustaf firade sin födelsedag den 17 augusti, var det stora fester på Mårbacka. Man åt, drack, berättade, sjöng och spelade teater. Hans födelsedagsfester är förebild till den Lagerlöfsfest som arrangeras på Södra Ås varje sommar, och där Emterviksamatörerna framför ett skådespel baserat på egna dramatiseringar runt Selma Lagerlöf och hennes berättelser.
Den 17:e augusti 1969 var det 150 år sedan löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf föddes. Roland Kilstadius tyckte att detta måste firas. Han satte sig och skrev stycket 'Brunnen'. Stycket uppfördes på hembygdsgården i Ås, och med detta bildades Östra Emterviksamatörerna.

Innehåll

1969: Brunnen

Manus: Roland Kihlstadius.
Medverkande: Ivar Larsson, Roland Kihlstadius, Stig Olsson, Gösta Lillberg och Torsten Borg.
En tablå i fyra akter om hur löjtnanten, i samband med det laga skiftet i Södra Ås, lyckades se till att en allmänning avstyckades. Vid vår nuvarande hembygdsgård fanns då en källa med järnhaltigt vatten, vilken löjtnanten tyckte borde kunna utnyttjas som hälsobrunn.

1970: Födelsedagen

Manus: Roland Kilstadius, med scener ur 'Ett Mårbackabarn'.
Löjtnant Lagerlöf: Gunnar Ahlström
Selma Lagerlöf: Thyra Sundström.


1971: Berätterskan

Fyra scener ur Gösta Berlings saga: Julmiddagen, Dovres häxa, Frieriet, Kortspel på kyrkogården.
Gösta Berling: Lennart Sundqvist.

1972: Bröllopet

Paret: Lennart Sundqvist & Gunilla Ahlström.

1973: Grannarna

Löjtnant Lagerlöf: Gunnar Ahlström
Selma Lagerlöf: Thyra Sundström.

1974: Den sjuttonde augusti

Löjtnant Lagerlöf: Gunnar Ahlström
Selma Lagerlöf: Thyra Sundström.

1975: Kejsarn av Portugallien

Kejsarn: Gunnar Ahlström
Kattrina: Thyra Sundström
Klara-Gulla: Maria Ahlström och Elin Karlsson.

1976: Kejsarn av Portugallien

Kejsarn: Gunnar Ahlström
Kattrina: Thyra Sundström
Klara-Gulla: Maria Ahlström och Elin Karlsson.

1977: Husförhöret

Ur Kejsarn av Portugallien
Bearbetning: Astrid Rystedt.

1978: Kejsarn av Portugallien

Den nya friluftscen togs i bruk. Innan dess hade skådespelen spelats på dansbanan mellan Norstastugan och Parkhyddan.
Manus: Thyra Sundström och Astrid Rystedt.
Kejsarn: Gunnar Ahlström
Kattrina: Thyra Sundström
Agrippa Prästberg: Gösta Lillberg


1979: Kejsarn av Portugallien

Bearbetning: Thyra Sundström
Kejsarn: Gunnar Ahlström
Kattrina: Thyra Sundström

1980: Vardag och fest

Tre akter: Ladugårdsbygget, I köket, Födelsedagsfesten.
Bearbetning: Thyra Sundström.

1981: Från skilda tider

Bearbetning: Thyra Sundström
Regi: Eskil Karlsson.

1982: Kejsarn av Portugallien

1983: Tösen från Stormyrtorpet

Bearbetning: Brita Olsson
Regi: Clarence Östergren.

1984: Tösen från Stormyrtorpet

Bearbetning: Brita Olsson
Regi: Clarence Östergren.
Helga: Anneli Jansson (Andersson)
Gårdfarihandlaren: Kjell Sundström.

1985: Liljecronas hem

Bearbetning: Thyra Sundström
Regi: Clarence Östergren.

1986: Tösen från Stormyrtorpet

Bearbetning: Brita Olsson
Regi: Clarence Östergren.
Helga: Anneli Jansson (Andersson).

1987: Kejsarn av Portugallien

Bearbetning: Thyra Sundström
Kejsarn: Gösta Persson
Kattrina: Thyra Sundström.

1988: Kejsarn av Portugallien

Detta år fick Emterviksamatörerna får Mårbackapriset
Bearbetning: Thyra Sundström
Kejsarn: Gösta Persson
Kattrina: Thyra Sundström.

1989: Tösen från Stormyrtorpet

Helga: Marina Hjalmarsson.

1990: Från skilda tider

1991: Löjtnant Lagerlöfs födelsedag?

1992: Födelsedagen

Bearbetning och regi: Marian Väpnargård
E. G. Lagerlöf: Hans Väpnargård
Selma Lagerlöf: Maria Borgström.

1993: Tösen från Stormyrtorpet

Regi: Stig Torstensson,
Helga: Maria Borgström

1994: Kejsarn av Portugallien

Rådgivare: Stig Torstensson
Kejsarn: Gösta Persson
Kattrina: Gerd Olsson
Klara-Gulla: Elin Karlsson.

1995: Från skilda tider

Bearbetning: Per Måhl (ThyraSundström)
Regi: Ann-Britt Säfström.

1996: Detta år hade vi ingen föreställning

1997: Tösen från Stormyrtorpet

Huvudroller: Gun-Britt Pettersson, Lennart Sundkvist.
Regi: Birgitta Nilsson.

1998: Dunungen

1999: Detta år hade vi ingen föreställning

2000: Verklighetens Farbror Eberhard

Om Paul Gustaf Andreios Lidbacks liv och leverne.
Medverkande: Gösta Persson, Roy Olsson och Per Måhl.

2001: Guds vandringsman

2001 spelade vi ’Guds vandringsman’. Manus var skrivet av Leif Stinnerbom och byggde på kapitlen ’Guds vandringsman’ samt ’Broby marknad’.

2002: Löwensköldska ringen

Följande år beslöt vi att skriva manus själva, och en manusgrupp bestående av Per Måhl, Carl Magnus Hedefalk, Tim Nilsson, Daniel Skogman och Torbjörn Wictorin bildades. Vi valde Selmas trilogi ’Löwensköldska ringen’ och skrev och spelade de tre delarna under tre somrar. Regisserade gjorde Per, Carl Magnus och Tim i olika konstellationer. Sedan dess så har manusgruppen, med lite olika medlemmar, vart år lyckats producera manus till årets föreställning.
Två skickliga skådespelare som var väldigt olika var Gösta Persson och Gösta Lillberg. Gösta P hade ett fenomenalt minne och kunde alla repliker direkt, åtminstone såsom vi andra uppfattade det. Gösta L visste man aldrig var man hade, han kunde säga i stort sett allt utom det man förväntade sig.

2003: Löwensköldska ringen: Charlotte Löwensköld

2004: Löwensköldska ringen: Anna Svärd

2005: Liljekronas hem

Året efter skrev vi manus till och spelande ’Liljekronas hem’.

2006: Herr Arnes Penningar

Vi spelade ’Herr Arnes penningar’ Jonas Nilsson tog över som regissör. Ragnar Ramström spelade ’herr Arne’ . En otäck historia om tre skotska rövare som slår ihjäl och rånar.

2007: Astrid

Året efter regisserade Linnea Benneberg ’Astrid’ ur Selmas ’Drottningar i Kungahälla’:
Pjäsen börjar i Uppsala vid kung Olofs hov. Systrarna Astrid och Ingegärd sitter och talar med varandra när en svartklädd figur kommer in, det är Hjalte, Olof Haraldssons skald. Han ska fria till Ingegärd för sin konungs, Olof Haraldsson, räkning. Olof Skötkonung är inte nöjd, men finner sig för att det ska bli fred mellan Sverige och Norge. Olof ångrar sig dock och skickar istället sin dotter Astrid, som får låtsas vara Ingegärd. Astrid far till Kungahälla. Hon avslöjas av Hjalte, som går med på att inte berätta för Olof H. Den senare inser dock med tiden att Olof S lurat honom och skickat fel dotter, tänker först döda Astrid men ändrar sig och förlåter henne eftersom han har blivit helig.

2008: Mårbackabarndom i dur och i moll

Från att egentligen spelat Selmas skrifter ganska rätt av så började vi sedan bli mer självständiga manusmässigt.
’Mårbackabarndom i dur och i moll’ är en mix av ’Mårbacka’ och ’Ett barns memoarer’.

2009: Nils H:son Berlings underbara saga

’Nils H:son Berlings underbara saga’ är en blandning av Nils Holgersson och Gösta Berling.

2010: Fröding på Sloreborg

År 2010 fyllde Gustaf Fröding 150 år och då valde vi att spela ’Fröding på Sloreborg’ om, inte av Fröding: Om Gustafs lyckliga tid hos sin system Mathilda.

2011: Vackerfelten

2011 spelade vi Vackerfelten, om fanjunkare Carl von Wachenfeldt, ur Selmas ’Mårbacka’. När Carl var ung var han en omsvärmad kavaljer, när han blev gammal var han en sorglig figur som inte kunde glömma sitt fornstora jag. Carl var gift med Selmas syster Anna och anklagades för att förstört hennes liv och orsakat hennes för tidiga död. Detta till trots så var han en frekvent gäst på Mårbacka.

2012: Paradisfågeln

När Selma var tre år så föddes hennes yngsta syster Gerda. Det blev en chock. Innan dess hade Selma varit det omhuldade yngsta barnet, speciellt som hon hade en skadad höft och skulle ha extra uppmärksamhet. En morgon när Selma vaknade var hon förlamad i benen.
Ett år senare skulle familjen på resa med båt till Strömstad. Selma se en uppstoppad påfågel, glömde att hon inte kunde gå och gick fram för att titta på den.
Pjäsen är baserad på Selmas bok Mårbacka.

2013: En Drömmares Dotter

’En Drömmares Dotter’ är en moderniserad version av ’Kejsarn av Portugallien’, spelad i nutid. En pjäs om vikten av familjen och om kärlekens kraft. Om utbredningen av det ständigt uppkopplade samhället. Om utsatta och arbetslösa som hankar sig fram och om människor som kämpar med att hjälpa dem. Eller utnyttja dem. Och som i Selmas bok cirklar allt kring fadern, dottern och luftslottet de byggde.
Dock rätt rolig. Minns kanske speciellt Rolf Örnborg som bredbandsförsäljare.

2014: Förbannelsen

År 2014 spelade vi ’Förbannelsen’, baserad på Selmas ’Anna Svärd’. Tio år tidigare hade vi spelat ’Anna Svärd’, men inte fått med hela, så nu spelade vi resten under titeln ’Förbannelsen’ och med Helena Skärlen som regissör. Likt namnet på föreställningen så drabbades premiärföreställningen av en förbannelse - det bröt ut ett åskväder av sällan skådad intensitet och föreställningen fick avbrytas under viss dramatik, kanske värdigt denna, åtminstone i Selmas original, spöklika berättelse. Övriga föreställningar gick dock bra.

2015: Sophie

Sophie Elkan lärde känna Selma Lagerlöf nyåret 1894 och fram till Sophies död 1921 skulle de två stå varandra mycket nära. Relationen dem emellan hade många former, från nära väninnor, till ståndaktiga reskamrater och som bollplank och inspirationskällor i varandras skrivande.
Men de var även litterära konkurrenter och under deras gemensamma liv stormade det många gånger mellan dem. Selma fick med åren en allt närmare relation till Valborg Olander och Sophie hade känslor för belgaren Alexis Sluys, vilken hon brevväxlat med i många år.
Läser man idag om Sophie Elkan det blir uppenbart att hon var en passionerad människa som överlevde trots sorger, skuggor och att hon i slutändan endast blev en fotnot i svensk litteraturhistoria. Hon var en verklig underdog.
Pjäsen Sophie är berättelsen om relationerna Sophie Elkan hade till brodern Otto, rivalen Valborg, förälskelsen Alexis och hennes egen älskade misse, Selma.
Sällan så har vi läst på så mycket som när vi skrev manuset till denna pjäs.Jag tycker nog att det är en av de bättre vi presterat.

2016: Körkarlen

Emterviksamatörerna sommarföreställning 2016 byggde på Selma Lagerlöfs roman Körkarlen, en av de böcker som stod hennes hjärta närmast.
Denna roman är ganska olik många andra av Selmas berättelser, då den inte tilldrar sig på landet utan i en småstad (Landskrona? Falun?) och då den handlar om en arbetare (David Holm).
Han var från början hederlig och arbetsam. Genom spritens fördärv förvandlades han till en buse och tuberkulös hustrumisshandlare. En nyårsnatt kom han dock till insikt efter en nära-döden-upplevelse i ren Dickensstil.
Selma skrev berättelsen delvis på uppdrag av Nationalföreningen mot tuberkulos, men det är nog inte omöjligt att även faderns spritmissbruk inspirerade henne.
Vi har valde att låta pjäsen handla om ett teatersällskap (Emterviksamatörerna) som skulle ha premiär på sin uppsättning av Körkarlen på nyårsdagen. Efter ett katastrofalt genrep tvingades de till en extrarepetition på nyårsnatten.
Skådespel och verklighet vävdes samman och spökhistorien fick fler dimensioner.

2017: Fallakomplexet - en klassisk tragedi i en akt

En sak vi tänkt på var hur det skulle blivit om Selma skrivit ett antikt grekiskt drama. Vi spelade alltså ’Husförhöret’ ur Kejsarn som ett sådant drama, lätt mixat med Kung Oidipus och med grekiska gudar och talkör som man kan förvänta sig.
Pjäsen är en tragedi. I en sådan visas konsekvensen av hybris, övermod, som leder till nemesis, gudarnas straff. Rollfigurerna är komplexa med både goda och onda sidor. Spänningen byggs upp till en vändpunkt, peripeti, då det som leder till den slutgiltiga katastrofen händer.
Åskådarna lär känna huvudpersonen vars hamartia, felsteg, leder till ett olyckligt öde. Denne (liksom publiken) lär sig frukta gudarna och genomgår katharsis, det vill säga renas från onda tankar. Under antiken spelades alla roller, även kvinnliga, av män. Vi lät dock huvudsakligen kvinnor spela män, och män spela kvinnor. Teatrarna i antiken var ofta stora, så det var viktigt att skådespelarna syntes bra. Därför hade de stora, draperade dräkter. Så ock vi.
Vid sidan av skådespelarna fanns det en talkör som kommenterade, men inte deltog i, handlingen. Gudar kunde behöva gripa in i denna för att lösa komplicerade situationer (deus ex machina »gud ur maskinen«).

2018: Generalen

Generalen var en fiktiv prolog till Selmas Löwensköldska ring, inspirerad av Molieres Den Girige och Den Inbillade Sjuke,  Calvinos Den Tudelade Visconten, Shakespeares Hamlet, Dahlgrens  Värmlänningarna och, förstås, Selmas böcker. Vi tillämpade ’kollektiv regi’, med visionen att skådespelarna skulle känna sig mer delaktiga. Detta fungerade bra, men det visade sig dock att det behövdes någon som höll koll på vad som sagts o.s.v., så Anders Borgström fick vara konstnärlig ledare.
General Löwensköld anförde sina trupper vid Poltava då han klövs i tvenne delar, en ond högersida och en god vänstersida. Några fältskärer sydde ihop respektive sida.
Hemma på Gylleby ville generalens dotter Anna gifta sig med drängen Erik medan generalens son Adrian trängtade efter Rik-Olas på Gylleby dotter Brita. Generalens högra halva kom dock hem och ville istället själv gifta sig med Brita och gifta bort sin dotter Anna med Rik-Ola.
Efter diverse förvecklingar så ordnade sig dock allt till det bästa. De onda och goda sidorna av generalen syddes ihop till en helhet, de älskande fick varandra och generalen fick grevinnan på Apertin.

2019: Den snillrike kavaljeren Gösta Tunlöf av Prästbol

Till Emterviksamatörernas 50-årsjubileum kände vi behov av att göra något nytt. Tidigare har vi försökt att, experimenterande med olika genrer, spela 'seriös' (men förhoppningsvis även rolig) teater. Till jubiléet gav vi oss på att skriva en (seriös) komedi som kanske handlade om hur det skulle bli om Cervantes Don Quijote utspelat sig i Selmas universum, specifikt Gösta Berlings:
I Prästbol, söder om Sunne, bodde en gång en man vid namn Gösta Tunlöf. Han hade, likt Don Quijote, vilken förläste sig på riddarromaner, förläst sig på Selma Lagerlöfs berättelser. Tillsammans med sin granne och väpnare Jan i Skrolycka drog Gösta ut på äventyr, och se: verkligheten överträffade verkligen ibland dikten.

2020: Selmas Infeno - en värmländsk komedi

Selma ligger och läser Dantes gudomliga komedi. Hon drömmer att hon vaknar, tänker ta sig en promenad men hindras av tre odjur. Selma möter Sophie Adlersparre som, likt Vergilius i Dantes förlaga, blir hennes ledsagare till underjorden. Det visar sig att en författare har samma ansvar för sina skapade rollfigurer som en levande person har för sina handligar.
Man kanske även kan se pjäsen som ett kondensat av Selmas samlade verk.
Fritt efter Dante Alighieri och Selma Lagerlöf.